Kvarnbyn hade när Mölndals stad bildades 1922 flera industrier med välkända pappersfabriken i spetsen. Det var ett livaktigt samhälle med en omfattande bebyggelse, arbetarbostäder, tjänstemannavillor och egnahemsvillor. Här fanns också ett centrum med kommunhus och butiker vid Gamla Torget.

Mölndal 1922

När staden bildades

Det var vildvuxet utan kontroll

Mölndal firar 100 år som stad 2022. Staden bildades efter påtryckningar av länsstyrelsen. Men befolkningen på cirka 12 000 personer var inte direkt pigg på att det tidigare municipalsamhället skulle bli stad.

Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm

Mölndal var befolkningsmässigt större än de flesta av landets städer men samtidigt ett fattigt låglönesamhälle. Och att bli stad skulle innebära en massa skyldigheter. Det skulle bli dyrt och det var inte populärt, berättar Lars Gahrn, antikvarie på Mölndals hembygdsmuseer. 

Stadsdelarna hade vuxit spontant i allahanda riktningar. Det var vildvuxet utan kontroll. På många ställen saknades anlagda vägar, vattenledningar och avlopp. 

– Här fanns rädsla att kåkstäder skulle skapas med sanitära olägenheter och spridning av sjukdomar. Det här var något som staden måste ansvara för, förklarar Lars Gahrn. 

Det som nu blev Mölndals stad hette dessförinnan Fässbergs socken, som vid den här tiden bestod av två dominerande industrisamhällen, Mölndals Kvarnby och Krokslätts fabriker. Dessutom fanns en stor landsbygd med ett antal välbefolkade byar, bland andra Fässbergs by där socknens gemensamma kyrka tidigare legat. Mölndal som var en av många byar fick bli det nya stadsnamnet. 

Kvarnbyn hade vid den tiden flera industrier med den välkända pappers­fabriken i spetsen. Det första pappersbruket etablerades redan 1653. Marcus Wallenberg tog över en konkursad verksamhet 1893 och grundade AB Papyrus 1895. I början av 1920-talet hade företaget 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av papper och kartong.

– Det var ett livaktigt samhälle med en omfattande bebyggelse, arbetarbostäder, tjänstemannavillor, egnahemsvillor och butiker, berättar Lars Gahrn.

Det gällde även Krokslätts fabriker som var en stor textilfabrik med flera avdelningar, därav namnet fabriker. Till skillnad mot Kvarnbyn var Krokslätt en förhållandevis ung stadsdel. Här låg för övrigt även Göteborgs jästfabrik samt Kamgarnsspinneriet Lana.

– Att Fässbergs socken skulle bli stad var inte populärt, berättar historikern Lars Gahrn, nu antikvarie på Mölndals hembygdsmuseer.

På området där Mölndals centrum så småningom växte fram fanns bara ett fåtal hus och några villakvarter. Embryot till handelsplats var en affärsfastighet som kvarnägaren Pål Wilhelm Nyman lät bygga 1881. Han tyckte läget här vid Mölndals Bro och det gamla vägkrysset, med huvudvägen mellan Göteborg och Kungsbacka, var bättre för handel än det befintliga centrumet med kommunhus och butiker vid Gamla Torget uppe i Kvarnbyn.

Först på 30-talet kan man tala om en begynnande centrumbebyggelse. Hantverkshuset stod klart 1933 med bland annat en modebutik. Sedan växte området successivt, i synnerhet efter andra världskriget. 

– Redan på 20-talet talade man om behovet av ett nytt centrum med ett nytt stadshus. Gamla Torget var trångt. Där fanns inte plats att bygga ut med vare sig ett stadshus eller nya affärshus. 

– Man planerade och funderade men pengar saknades. Problemet med ekonomin kom att finnas kvar i flera decennier. Diskussioner fördes också att kanske en inkorporering med Göteborg vore det bästa, berättar Lars Gahrn. 

Det kom att dröja ända till 1960 innan Mölndal fick ett riktigt stadshus. Den långvariga högkonjunktur som präglade hela Sverige efter kriget påverkade givetvis även fattiga Mölndal. 

– Politikerna var på hugget och erbjöd det växande näringslivet mark, nära de stora vägarna och nära Göteborg. Lackarebäcks gård blev industriområde, ett bland många. Här etablerade Ericsson en kraftigt växande verksamhet 1956. En lång rad industrier och handelsföretag etablerade verksamhet på tidigare kommunal mark. Fattiga Mölndal började bli en välmående stad, berättar Lars Gahrn. 

1971 var ett viktigt år. Då bildades den nuvarande kommunen genom en sammanslagning av Mölndal, Kållered och Lindome. Sedan dess har Mölndal haft en på alla sätt dynamisk utveckling med tillväxt av både människor och företag i hela kommunen. Och det bara fortsätter. Mölndal rankas i år som Årets superkommun i Sverige. Oerhört mycket har uppenbarligen hänt på 100 år.

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin